candyknowit

Jag åkte till Lettland med min hela familj.
Alltså Mamma, Pappa, Estelle och mig själv, och som jag sa i det tidigare inlägget så hade jag berättat om lettland lite och tja detta inlägg kommer ni att få veta lite mer om vad som hände osv :)

Vi bodde på ett Hotell i riga och mamma drog ut oss varge dag för att shoppa vilket var riktigt kul men jag lovar att jag hade många och mycket skavsår efter detta. Senare så kom vi på att vi skulle åka till Lettlands mest kända strand Jurmala. Den är känd för sina kilometerlånga vita sandstränder! Det fanns som små sandöar lite längre ut som var mycket roligt att gå på.

Ett foto som togs när jag låg och läste.

 Mamma ville också vara med

Jag leker i vågorna :D

Lite längre bort från stranden fanns olika stånd och en "Bazar". Bazarer är som en sorts marknad. De hade även en nöjespark och jag passade på att prova livet som en hamster...

 

Det var väldigt tröttsamt, fast min hasmter (Dexy) värkar fortfarande älska bollen
Några dagar senare så åkte vi till Daugapiltz där min mormor och morfar jobbar ständigt med en kyrka. De matar alkholister, och gatubarn. Klär dem i bättre kläder och hjälper dem att ställa sig på fötter igen. Men vi ville ge bort en del av våra leksaker till ett barnhem som låg en liten bit i utkanten av Daugapiltz.

Vi blev varmt välkomnade av arbetarna och barnen ( även fast vi kom helt oväntat).
Jag envisades med att dela ut leksakerna personligen så att jag kunde se vart de hamnade och hur barnen hade det. Vi började att gå till 1-6åringarna.
De var ganska så blyga i början med de blev piggare ochh trevligare efter varje sekund.

 Vi andländer!





 Två stycken sötisar som värkligen älskar sina leksaker! :)

Jag och min syster ( som håller om min arm) tar ett litet sött Gruppfoto fast killarna är helt uppe i sina blade blades så de märker nog inte att vi fotar C:


 Morfar fastnade för en liten dvärgkille som hade värdens roligaste humör. De blev helt klart bästisar! :3

 Vi gick vidare med "chefen" till de äldre barnen och delade ut leksaker fast Estelle vart lite nervös när de äldre barnen började skrika och prata.

Det var det lilla jag hade av bilderna med barnhemmet men man lär sig så mycket av att se dessa ställen. De sorgsna ansikterna och detras överasskade miner när de får något som är helt normalt i våra liv.


Kram

Gabriella